Nya Tiny och Ninni

Förbannad  igen, som vanligt när jag försöker att skriva klart min avhandling eller artiklarna. Mina tankar kommer osökt in på att jag är så förbannad på alla de som inte har gjort sitt jobb och det de har sagt, tom lovat, att de ska göra. På de personer som har satt krav och restriktioner på min forskning men som inte alls ställer upp och hjälper till när det behövs. Ibland tänker jag att jag är bortskämd som vill få hjälp, jag menar hur svårt är det att skriva vetenskapliga artiklar och en avhandling...? Det borde vem som helst klara av utan hjälp. Egentligen är det inte ens det som jag är mest förbannad på, att jag inte får hjälp, utan att de låtsas om som att de hjälper mig. Idioter.

På ena sidan har jag lust att sätta mig ner och skriva mail till dem om hur korkade de är. Om att de lever i en låtsasvärld där de struntar i att folk mår dåligt och går sönder av pressen.

En annan del av mig inser att jag måste släppa detdär och köra på med annat. Jag blir bara bitter på allt och vill inte ens göra konstruktiva saker. Kanske borde jag bara skriva på det fina pappret från arbetsförmedlingen som säger att jag aldrig ska doktorera. Och sen bara släppa det.

/Ninni