lite fan, fan, fan...
Hemma igen i tryggheten. Oron efter helgen har släppt lite. Idag har varit en annorlunda dag. Lite som i en drömvärld.
Höll på att komma för sent till bussresan till Gimo idag. Vi besökte ett företag som hade ett hemligt rum med hemlig produktion. Mycket intressant (inte det hemliga rummet, för det fick vi inte se, men allt annat och det faktum att det FINNS ett hemligt rum).
Eller förresten, jag KOM för sent. Jag är alltid sen. Sladdade in på parkeringen utanför huvudkontoret några minuter över utsatt avgång. Måste ställa fram mina klockor lite mer. Det här är inget annat än respeklöst.
Efter jobbet åkte jag längdskidor med en av mina nyfunna vänner här. Jag vågade inte säga att jag tagit det lugnt när han var så nöjd över att fått ha tagit i ordentligt för att hänga med mig. Han vågade, å andra sidan, inte skratta åt mig när jag tappade kontrollen över mina egna armar och ben och höll på att ramla i en uppförsbacke. Det var skönt att avsluta en virrig dag i fina skidspår med en bra kille.
Sa jag att jag började med att tappa bort nycklarna när vi skulle ta ut skidorna ur bilen. På en mörk parkering står jag plötsligt utan bilnycklar. De låg i skidfodralet. I bilen. Såklart!
I morse gick en kompis mamma bort i cancer. Det gick jättefort och hon var inte särskilt gammal. Jag fick ett sms på morgonen där han berättade att hon stilla somnat in. Livet.
-Tiny
Höll på att komma för sent till bussresan till Gimo idag. Vi besökte ett företag som hade ett hemligt rum med hemlig produktion. Mycket intressant (inte det hemliga rummet, för det fick vi inte se, men allt annat och det faktum att det FINNS ett hemligt rum).
Eller förresten, jag KOM för sent. Jag är alltid sen. Sladdade in på parkeringen utanför huvudkontoret några minuter över utsatt avgång. Måste ställa fram mina klockor lite mer. Det här är inget annat än respeklöst.
Efter jobbet åkte jag längdskidor med en av mina nyfunna vänner här. Jag vågade inte säga att jag tagit det lugnt när han var så nöjd över att fått ha tagit i ordentligt för att hänga med mig. Han vågade, å andra sidan, inte skratta åt mig när jag tappade kontrollen över mina egna armar och ben och höll på att ramla i en uppförsbacke. Det var skönt att avsluta en virrig dag i fina skidspår med en bra kille.
Sa jag att jag började med att tappa bort nycklarna när vi skulle ta ut skidorna ur bilen. På en mörk parkering står jag plötsligt utan bilnycklar. De låg i skidfodralet. I bilen. Såklart!
I morse gick en kompis mamma bort i cancer. Det gick jättefort och hon var inte särskilt gammal. Jag fick ett sms på morgonen där han berättade att hon stilla somnat in. Livet.
-Tiny
Kommentarer
Postat av: N
Hmm, du glömde att nämna varför du förmodligen tog det lungt! Dina 40 km i löpspåret gjorde nog sitt. You go girl!!
Postat av: Tiny
Men jag tog det lugnt för att han inte var lika snabb som jag. För att det är oartigt att dra iväg, vilket jag iofs gjorde ett par gånger på slutet...
Trackback
